Naturnära hantverk med ekologiska metoder

Garvningsmetoder

Här beskriver jag de garvnings- och beredningsmetoderna som jag brukar använda.

 

Fettgarvning

Fettgarvning anses som ett av de äldsta garvningssätten. Tillsatt fett oxiderar och binder sig till skinnets kollagenfiber. Resultatet blir ett mjukt och gult till vitt skinn. Jag skrapar, tvättar, garvar och mjukgör för hand och använder inga kemikalier eller gifter. En del av de naturliga fetter i fårets ull blir kvar för att jag tvätta håren med lite såpa. Det säkerställer att skinnet behålla sin naturliga doft. På det sättet garvade skinn kan hålla tiotals år.

IMG_1029

Avhårat och fettgarvat fårskinn.

 

 

Infoblad fettgarvning

 

 

 

Barkgarvning

I nordeuropa var det främst samerna som använde barkgarvning. Jag använder sälj och granbark som jag plockar själv. Metoden ger ett starkt och motståndskraftigt skinn med fin färg. Olika barksorter ger olika nyanser från ljust, gulbrunt till rödbrunt. Här finns inte heller något behov av kemikalier eller gifter för att naturen levererar allt som behövs. Sköts lädret bra och blir återfettat så håller det en livslängd och även längre.

IMG_1083

Barkbad med granbark.

IMG_1268

Avhårat och barkgarvat fårskinn.

IMG_1368

Barkgarvat fårskinn hänga på tork.

 

 

 

 

 

 

Alungarvning

Alun är ett aluminiumsalt som även de gamla egypterna har använt. Jag undviker den rena alungarvningen för att det färdiga skinnet är känsligt mot vatten och har kortare hållbarhet än t.ex. fettgarvade skinn. Främst använder jag alun för att förkorta garvningstiden på känsliga skinn som annars lätt tappar sitt hår.

 

Avhårning med kalk

Kalk är basisk och påverkar proteinerna i hudens slemskikt. Överhuden samt hår kan avlägsna. Huden sväller upp och blir porösare. Skinnet blir mottagligt för garvämnen och det färdiga skinnet blir mjukt och elastiskt. Jag brukar avhåra fårskinn med kalk eftersom kalk löser ut oönskade fetter ur skinnet. När skinnet är avhårat måste man löser ut all kalk ur skinnet. Det gör man med vatten och sedan med syror som t.ex. mjölksyra eller ättiksyra.

IMG_1185

Fårskinn ligger i ett kalkbad.

 

 

 

 

 

 

Förlimning

Med denna metod ändrar man hudens egenskaper genom att hetta upp den i vatten. Man kan låta skinnet torka runt en kärna och resultatet blir ett hårt kärl.

IMG_1367

Förlimmad skål av fårskinn.

 

 

 

 

 

 

Pergamenttillverkning

Pergament har använts till att skriva på åtminstone sedan 800 f.Kr. Skinnet blir avhårat och uppspänt i en ram. Efter att det har torkat skrapar man båda sidorna av skinnet. Pergament har förmågan att suga åt sig bläck.

IMG_1053